Hur allting började

Har grubblat i över ett år på om jag också skulle ansluta mig till bloggvärlden.
Tvekat och velat fram och tillbaka.
Tanken föddes strax efter den ödesdigra dagen i juli förra året då vi chockade och omskakade i själen efter ett katastrofalt ultraljud letade efter information om HLHS.
Googlade allt jag kom över och grät glädjetårar över alla barn som överlevde och fasade över alla bloggar som bara tog slut i död.
Tänk om våran historia också kommer sluta så, i död och vara nedslående för alla som fortfarande lever i väntan på att se om deras lilla hjärtebarn ska klara sig.

Vi hade då just fått veta att vårat älskade och efterlängtade son i magen led av HLHS HypoplasticLeftHeartSyndrome, en diagnos som endast 50 % av barnen överlever och att det sedan väntar ett alldeles ovisst liv.
Samma dag som vi fick detta besked fick vi även veta att vi hade valet att ta bort vårat barn. Chockade åkte vi hem med djup sorg och smärta.

Denna kväll som vi fick beskedet valde älskade William att leva rövare i min mage, han hade aldrig rört så mycket på sig som då och redan där och då tog jag beslutet.
Denna kämpe måste få chansen att överleva. Jag kunder inte ta beslutet om hans liv utan tiden skulle få utvisa vad som skulle få hända.

Där började resan mot en oviss framtid full av sorg, men också obeskrivlig glädje och kärlek.
William kom till oss den 5 november 2011 kl. 09:57 efter ett urakut snitt i Göteborg.
Han var ett litet, pyttemini barn född i vecka 37+0, 47 cm kort och vägde 2555 gram.

Våran späda lilla fågelunge som kunde rynka panna precis som pappa.

Den här bloggen kommer att handla om återblickar från graviditeten, Williams korta men händelsrika liv och tiden efter att han lämnade oss den 10 april i år.
Ville ju inte skriva en hjärtebarnsblogg som tog slut i död, men känner idag ett starkt behov av att ändå få skriva av mig om vår upplevelse och vår tid med William.