torsdag 28 februari 2013

Första titten på lilla pyret

Idag har vi varit på vårt första UL med det nya lilla pyret som ligger och gror.
Mina egna beräkningar stämde bra vecka 8+5 idag och en liten böna med ett pickande hjärta syntes på skärmen.

Möttes vid SpecMvc av samma läkare som diagnostiserade Wille i magen och som följde oss hela vägen. Han såg på oss båda med ett glatt leende.

Började med att prata igenom lite om hur det egentligen gick med Wille och han gav information om riskerna. Vi har ju en något ökad risk för att få ett barn till med hjärtfel när vi redan har fått ett och vår underbara doktor hade redan gjort upp en plan för hur vi ska följas under graviditeten.
Kan se fram emot minst fyra UL för att se att allt är som det ska med den lill*.
Så nu blir de UL vecka 12-13 för NUP/KUB, inte för att Wille led av något kromosomfel men för att det brukar finnas samband mellan hjärtfel och nackspalten, dessutom kan man tydligen upptäcka enkammarfel redan så tidigt.
Sen blir det dags för vanlig RUL vecka 17-18 för den vanliga organscreeningen med extra fokus på njurar och hjärta, där Willes fel satt.
Nästa UL blir vecka 21-22 för att göra en mer nogrann koll av hjärtat, denna koll görs antingen av vår doktor, om han inte är föräldraledig själv, annars kommer han att skicka oss med remiss till Uppsala för att någon riktig expert ska kolla upp oss.
Sen planerar han även ett UL vecka 26-28 för ännu en koll av hjärtat och framförallt för att utesluta hjärtrytmrubbningar eftersom Willes dödsorsak bedömdes vara just det.
Mötet avslutades av en riktigt glad doktor som kramade om mig ordentligt innan vi gick.

Kändes skönt att få en så nogrann färdig plan och helt underbart att få se den lilla bönan och framförallt det lilla pickande hjärtat.
Behövde få känna lite lycka idag efter gårdagens sorgebesked.

onsdag 27 februari 2013

Livet är orättvist

Har inte bloggat på länge nu! Livet har rullat på och sorgen har funnits där, men hanterbar under ytan!
Har burit på en skräckblandad underbar förtjusning sen i januari då vi äntligen fick vårt efterlängtade plus.
Glädje och rädsla blandat om vartannat! Äntligen ett syskon till Wille på väg.

Ett nytt liv växer inom mig och fick nyligen kommentaren om "vem är det som ska behöva gå bort nu då?" från en familjemedlem! Har inte tänkt mer på den kommentaren sen dess, men den blev tyvärr bekräftad imorse!

Fick beskedet att min goa, fina undebara kusin gick bort imorse efter en brand i deras hus inatt!

Mina tankar idag går till hennes fina kille, alla våra nära och kära som delar denna sorg!

Livet är så förbaskat jävla orättvist! Det är så ofattbart att hon är borta och att vår familj ska behöva genomlida mer sorg! Det är alldeles för många unga som gått bort för oss nu!

Sorg