söndag 6 oktober 2013

BF +2

Ingen bäbis ännu! :-(
Jobbigt med väntan, trodde ju verkligen inte att jag skulle gå över eftersom Wille kom så tidigt!

Vi försöker iallafall få igång nåt med promenader, benmassage på akupressurpunkterna som BM rekommenderar och en färdknäpp igår.
Bäst effekt verkade färdknäppen ha som gav en del onda sammandragningar så får nog bli en till idag, för de var ju väldigt trevligt under tiden! ;-) Och BM rekommenderar ju att man ska göra massa sånt som man mår bra av när man väntar på bäbisen!  ;-)

fredag 4 oktober 2013

BF och magbild

Äntligen har vi nått fram till BF, men ännu ingen bäbis!

BM besök idag, allt såg bra ut.
Tyvärr tyckte BM att det inte var läge för hinnsvepning eftersom tappen inte var tillräckligt öppen ännu.
Den var iallafall mjuk, något förkortad och öppen nog för ett finger så veckans förvärkar har haft lite effekt iallafall! :-)
Hon rekommenderade akupressurpunkter och färdknäppar. Hon tröstade även med att även om de inte hade öppnats mer så kan de ändå gå fort med resten av öppningen!
Får väl lita på de och lägga hoppet till de för nu vill vi verkligen få träffa Lill* pyret! ♥♡♥

Upptäckte förresten imorse att jag börjar läcka lite råmjölk!

Delar även med mig av en (förhoppningsvis) sista magbild! ♡♥♡

torsdag 3 oktober 2013

Vecka 40 (39+5)

Nehe inget mer händer!
Förvärkar på kvällarna som gör ont men inte värre än att de går att andas genom. Fast lite läskigt är de ju, för hur ont kommer inte de riktiga värkarna då göra! Fast då är vi ju förhoppningsvis på sjukhuset och där finns ju smärtlindring! :-)

Sovit ganska gott de senaste nätterna, haft lite lättare att vända mig om och inte behövt kissa nåt!

Hann ju få upp hoppet lite häromdan om att de är på gång snart, men nu känns de som att de kommer dröja, försöker ställa in mig på de istället.

Jaja nu kan det inte vara alltför många veckor kvar iallafall! ;-)

tisdag 1 oktober 2013

Vecka 40 (39+3) Är de på gång nu?

Har fått några små sammandragningar för ett par kvällar sen som faktiskt har känts litegrann.
Men igår när jag låg på soffan fick jag under ett par timmars tid flera stycken så tätt som med fem minuters mellanrum. Kunde känna igen smärtan från igångsättningen med Wille som det jag kände när jag började öppna mig med hjälp av prostaglandinet så då började hoppet vakna.
Är det på gång nu, ska vi snart få träffa vår skatt?

Kändes även som om det blev lite väl fuktigt där nere så satte i en binda i trosorna och efter en stund hade jag fått en brunröd fläck. Blev lite fundersam över denna och ringde faktiskt till förlossningen, nojiga hönsmamman vaknar, men blev lugnad av att de tyckte att de lät helt normalt med tanke på hur långt gången jag är och att de troligtvis beror på att tappen börjar påverkas. Fick ett bra bemötande och info om att ringa igen om jag kände mig mer påverkad av sammandragningar eller om de kom mer blod.

Sammandragningarna har fortsatt komma men inte alls lika ofta och resten av slemproppen har kommit ut under natten blandad med lite blod. Har sovit lite si och så i natt och hoppas nu att de här är starten och att vi inom snar framtid har vårt Lill* pyre här hos oss.

Mitt i allt detta saknar jag även Wille mer igen, tänker på hur underbart det var att få hålla honom i mina armar för första gången, den euforiska känslan av att han hade överlevt det urakuta snittet. Mitt barn, på riktigt utanför magen men samtidigt den stora skräcken att nu kunde inte min kropp och livmoder längre skydda honom. Nu hängde hans överlevnad på läkarnas förmåga att laga hans trasiga hjärta. Det var helt otroligt vilken kärlek som väcktes när jag höll honom i mina armar.
Den fruktansvärda dagen mitt i den värsta babybluesen när jag var tvungen att lämna över honom till kirurgerna så att de skulle få försöka lappa ihop honom. Att inte veta om han skulle överleva operationen och sen återigen få se honom tilltyglad av en hel dag på operationsbordet men vid liv. Kärlek utan dess like!

Kommer det att kännas likadant när Lill* pyret kommer till världen, kommer kärleken att vara lika överväldigande?

onsdag 25 september 2013

Vecka 39 (38+4) i väntans tider

Ingen bäbis ännu...
Väntar och väntar på att det ska starta upp och att vi ska få träffa vår skatt.

De lilla, lilla som har hänt är att slemmisen har börjat släppa, har kommit ut en del av den tisdag och onsdag morgon men inget mer efter det.
Även sammandragningarna har ändrat karaktär lite, kan kännas lite småsmärtsamt. Men inte ens i klass med mensvärk ännu. Så vill inte börja hoppas på nåt ännu.

Men vi får väl se när Lill* pyret bestämmer sig för att titta ut, har ju själv från första början tippat på den 26 september som är vår bröllopsdag så då får h*n komma imorgon.

Imorgon blir det nog bara en lugn och härlig mysdag för mig och kära M, firar då fyra år som gifta!
Mycket har vi fått genomlida under dessa åren men allt har bara stärkt vår kärlek till varandra.
Han är verkligen den bästa och finaste maken i världen och den underbaraste pappa man kan få till sina barn!
Tillsammans kan vi klara av allt och snart är vi tvåbarnsföräldrar till vår hjärteänglaprins Wille och Lill* pyret!

måndag 23 september 2013

Vecka 39 (38+2) Slutet närmat sig

11 dagar kvar till BF! Sen kan de ju dock bli ytterligare två veckor till.
Fast hoppas verkligen inte att vi går över tiden med Lill* pyret!

Nu är längtan och nyfikenheten enorm över vem som gömmer sig därinne.
Mamman och pappan vill verkligen få träffa dig vårt Lill* pyre så kom ut nu!

Hade ju hoppats på att jag är en sån som föder tidigt eftersom Wille var tre veckor tidig, så när vecka 37+0 kom och gick så var vår förväntan stor här hemma, men inget hände.
Nu rullar dagarna på framåt utan några egentliga känningar alls, lite sammandragningar men annars inget.

BM kände i fredags på tappen som är mjuk men lång och bakåtriktad och bäbis ligger fortfarande lite väl högt upp i bäckenet! Huvudet fortsätter iallafall att ligga neråt och ruckbart.

Hela helgen har spenderats i mammas garage med småbröderna och M för byta motor i bilen, inte färdigt ännu men det går åt rätt håll. Ungefär en miljard saker måste plockas bort för kunna få in den nya och sen ska allt tillbaka på rätt ställe också! Men nån gång blir den väl klar! :-)

tisdag 10 september 2013

Vecka 37 (36+3) på ruinens brant

Har varit några händelserika veckor och många blogginlägg som funnits i huvudet, men varken tid eller ork för att lyckas skriva ner dom.

Just nu känns livet inte allt för roligt med tanke på hur vår ekonomi ser ut.
Jädra CSN vill inte bevilja M några fler veckor med studiestöd under höstterminen då han redan har använt de på annan utbildning tidigare, så under denna höst kommer vår inkomst att bestå av graviditetspenning och föräldrapenning och det vet ju alla att det inte handlar om några stora summor direkt.
Inte nog med det så bet jag sönder en tand för ett par veckor sedan och sedan pajade bilen samman totalt.
Så imorgon blir det till att beställa en ny motor till den för 18000 kronor.
Så ekonomin är ju på topp just nu, men det är tur att det finns räddande änglar som kan hjälpa till med ekonomi och praktisk hjälp vid motorbytet.
Känner att min fysiska form just nu inte är så fördelaktig vid bilmekande. ;-)

Med Lill* pyret är allt i alla fall bra, gav mamma och pappa en skrämselattack i slutet av förra veckan genom att ha ett par kvällar med ett helt annat rörelsemönster än innan.
H*n brukar ju vara som mest aktiv på kvällarna, men höll bara på och småbuffade lite torsdag och fredagkväll vilket ledde till rädsla och en mamma som ville åka till förlossningen för en koll.
Direkt när vi satt oss i bilen och var på väg in så satte h*n igång och jag kände mig nästan fånig när vi kom in. Fick i alla fall ett jättebra bemötande av personalen som sa att det vara bra att vi kom och alla undersökningar gjordes och Lill* pyret mådde toppen i magen. Låg lite plus på storlekskurvan och beräknades väga nästan tre kg vid ultraljudet.

Snart är Lill* pyret färdigbakad och välkommen ut till världen.
Spännande att se när h*n vill komma, om två dagar är jag lika långt gången som jag var med Wille när vattnet gick.

Börjar bli riktigt tungt och känns som att h*n rör sig mer och mer ner i bäckenet så kanske kan de komma igång snart.
Alla bäbiskläder och grejer är i alla fall tvättade och uppackade så vi är så gott som redo för bäbis ankomst nu.